tisdag 24 januari 2012

Barnperspektivet och utanförskap



Att ha ett barnperspektiv innebär att man möter barnet, lyssnar på barnet och med empati och inlevelse försöker förstå barnets livssituation. Men också att utifrån denna förståelse ta ansvar för att barnets behov tillgodoses. Som vuxen måste man vara medveten om sin egen maktposition och kunna se hur det påverkar barnet och dess önskemål. Barndomen har ett egenvärde och är inte bara en förberedelse inför vuxenlivet. Det är tabubelagt att kritisera sina kollegor. Men man får fundera över vem det är som behöver skyddas. Känner man att ens kollega gör något fel måste man berätta detta för denne, personen i fråga kanske inte är medveten om det. Välj barnets perspektiv när du tar upp problemet. Säg t.ex. såg du så ledsen han blev när du sa till sådär? Som vuxen människa måste man kunna ta kritik. Diskutera hur ni båda upplevde det och förslag på hur man hade kunnat göra annorlunda. När vi tillåter oss att behandla ett barn sämre än vuxna använder vi oss alltid av vår maktposition. Som t.ex. när du tillåter dig att tappa kontrollen för att du kanske sovit dåligt.

I förskolan har man barnkompetens men det behöver inte betyda att man automatiskt har ett barnperspektiv. Att har goda kunskaper om barn och deras utveckling är inte samma sak som att ha förmågan att se ur ett barns perspektiv. När man har ett barnperspektiv sätter man barnet i fokus och accepterar att barnet är expert på hur det är att vara just det barnet och hur det är att vara i den åldersgruppen.

Även om små barn sällan mobbar så hamnar en del barn utanför gemenskapen i förskolan, speciellt när pedagoger inte ser och hör. Utanförskap innebär t.ex. att man utesluts ur grupen, att man inte får vara med och leka regelbundet, att vara den som duger endast när de andra är borta och att inte våga eller vilja närma sig andra barn regelbundet. För att upptäcka dessa barnär det viktigt att man är uppmärksam och iakttar barnens lek genom att man håller sig i bakgrunden så att barnen inte tänker på att du är där. På så sätt kan du skaffa dig en uppfattning om hur relationerna fungerar i barngruppen. Du vet vilka pedagogiska verktyg som behövs när du skaffat dig en bild om hur barnen gör för att få vara med, hur de välkomnas/avvisas, av vem och varför. Om ett barn har svårt för att ta sig in i gruppen i början av leken kan detta barn behöva hjälp att leka sig in via dig. Väck de andra barnens nyfikenhet på barnet! Ett barn som de andra barnen tycker är bråkigt behöver slippa få den bilden stärkt av en irriterad vuxenröst. Förstärk inte det som är negativt.

Lästips: Skarpa lägen av Gabriella Ekelund och Annamaria Dahlöf

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar